NYA TESTAMENTET | JOHANNESVANGELIET

Johannesevangeliet är en skrift som ingår i Nya Testamentet. Till sitt innehåll skiljer sig Johannes markant från de tre evangelierna Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet. Dessa tre kallas synoptiska evangelier, vilket innebär att de i sin struktur går att jämföra kapitel för kapitel. Johannesevangeliet ger en annorlunda bild av Jesu historiska verksamhet. Evangelisten berättar om Jesu tecken, det vill säga hans underfulla gärningar, hans samtal och tal, för att de som läser och hör hans budskap skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och genom honom få evigt liv.

Johannesevangeliet innehåller få liknelser. Jesus talar istället bildmässigt och med underliggande meningar. Evangeliet börjar liksom ovanifrån och ger i vida perspektiv innebörden i Jesu liv, budskap och verksamhet.

Det har ansetts att Johannesevangeliet skrevs sist av evangelierna. Moderna forskare daterar det till perioden mellan 90 och 100 e.Kr., men det finns en tydlig motsättning till denna datering. Johannes är den ende av evangelisterna som inte nämner Jesu profetia att Jerusalem kommer att förstöras, utan beskriver Jerusalem som fortfarande intakt, och andra källor anger att staden förstördes av romarna år 70. Författaren är okänd, men enligt kristen tradition skrevs det av lärjungen och aposteln Johannes, Sebedaios son.

-

Ljudbibeln startade som ett ideellt projekt på förra sidan av millennieskiftet och i en tid då det digitala landskapet såg mycket annorlunda ut gentemot idag. Visionen var att leverera Bibeln på ett lättfattligt och inspirerande sätt i uppläst form samt att göra inspelningarna tillgängliga via nedladdning och som lyssningsbara "streamade" ljudfiler (vilket vid tiden knappt var ett existerande begrepp).

Den inlästa Ljudbibeln består av olika varianter från den så kallade 'Levande Bibeln' från olika utgivningar vid olika årtal (den följer alltså inte t ex 'Handbok för Livet').